Sjöfrun och konungadottern

Laulanut M. L. Holsten, Rosala

Tämä vanha balladi on tunnettu eri puolilla suomenruotsalaista rannikkoa. Pitkästä tekstistä on tallennettu erilaisia toisintoja. Tämän version melodia on Rosalasta, ja teksti on yhdistelmä Rosalassa, Kirkkonummella ja Finbyssä tehtyjä taltiointeja.

Det bodde en konung i Engeland,
– blåser kallt, kallt väder ifrån sjön –
han hade en dotter och därtill en son.
– blåser kallt, kallt väder ifrån sjön –

Konungen drog ut i främmande land,
medan kom havsfrun och tog dotteren hans.

Och sonen han gångar sig till havsjöstranden ned,
där mötte han havsfrun så fager och så fin.

“Se god dag, se god dag, hälsa havsfrun på mig!
Och inte har jag sett någon vackrare än dig.”

“Och har du inte sett någon vackrare än jag?
Men jag har en tärna, långt vackrare än jag.”

“Jag har ju en gångare så fager och så vit,
jag ville den ge om jag den tärnan kan få si.”

“Men håller ni er gångare båd fager och vit,
men ändå så skall ni den tärnan få si.”

Havsfrun hon drog på böljorna blå:
“Statt upp sköna tärna, till hertigen gå!”

“Och hur kan jag väl till unga hertigen gå,
som inte har sett solen på femton år?”

De klädde på tärnan en guldbroderad särk,
som femton fruar lagt på sin händers verk.

De klädde på tärnan en guldbroderad kjol,
så guldet lyste i var ivesta en tråd.

Tärnan spatserade med havssjöstranden fram,
hon bar en silverne kanna på sin arm.

“Och inte tar jag silverkannan utav eder hand,
förrän du säger din faders rätta namn.”

“Engelelands konung är kär faderen min,
Engelelands drottning kär moderen min.

“Nu tar jag silverkannan utav eder hand,
för du är ju min syster, i herrans namn.”

Och havsfrun hon väntade i dagarne tre,
men alder så fick hon den tärnan mera se.

Och havsfrun hon väntade i dagarne fem,
men alder så kom den tärnan mer igen.

Sjöfrun hon upp åt högan luft går:
“Jag skall aldrig låta gossarna narra mig mer.”

Lataa Spelmän Ohoj! -nuottivihko omaksesi!

Musiikki on aina ollut osa elämää saaris­tossa. Keskiaikaiset balladit ovat antaneet mieli­kuvitukselle siivet pitkinä myrskyisinä iltoina, ja lempeät aallot ovat keinuttaneet valsseja pelimannien viulujen kielillä - tai rallattelevien laulajien huulilla. Tässä vihkosessa on 23 sävelmää Hiittisten saaristosta, vangitsevia melodioita ja värikkäitä kertomuksia menneisyydestä. Nauti niistä sellaisenaan tai anna niille uusi elämä omalla tyylilläsi!

Vihkonen on saatavilla myös painettuna.